silona.se

Många har väl gamla vänner som de inte pratar med, har ovänner som de inte tål att se.. Men man kommer till en viss punkt här i livet, då man inte har tid eller ork att bry sig om gamla bråk, gammalt skitsnack som ingen bryr sig om.. Ibland minns man inte ens hur man skiljdes åt & blev osams. 

Jag har kommit till en punkt i mitt liv, där jag seriöst inte bryr mig ett smack om det som hänt. Jag har dock valt vilka jag vill umgås med, vilka som får mig att må bra. Jag har inte tid med att bråka, titta snett på folk eller hänga upp mig på saker som hänt för flera år sedan. Skulle jag träffa en av mina såkallade "ovänner", så kommer jag hälsa! Vill personen i fråga inte hälsa tillbaka, så är inte det mitt problem. Jag har visat min respekt och att jag inte har tid för småtjaffs. 

Håller ni inte med mig? Varför ödsla tid på att vara ovänner, hata varandra för något som hände för tusen år sedan? Gå vidare & väx upp. Det har jag gjort! För mig är det historia, det som har hänt har hänt. Älska, glömma, förlåta är något jag börjat leva efter..